I dag på Region Uppsalas fullmäktige kommer stort fokus att riktas mot årsredovisningen för 2018, förra mandatperiodens sista år. Den nya blågröna ledningen har sedan maktskiftet i vintras kavlat upp ärmarna för att på allvar lägga grunden till en långsiktigt hållbar ekonomi. Bara genom ordning i verksamheterna kan vi erbjuda god vård till fler. Vi i den blågröna ledningen var förberedda på en start i brant uppförsbacke, men de kommande årens förutsättningar är en stor utmaning.

Om kostnadsutvecklingen fortsätter som den är nu kommer det år 2026 att saknas 1,6 miljarder kronor.

Nettokostnaderna fortsatte dessvärre att stiga under 2018, riks- och regionintäkterna backade 84 miljoner kronor och Region Uppsala gjorde ett sämre ekonomiskt resultat än år 2017. Trots dessa dystra besked går faktiskt de flesta förvaltningar, såsom folktandvården och Lasarettet i Enköping, ekonomiskt bra, men eftersom att Akademiska sjukhuset utgör en så stor del färgar det obönhörligen totalen. Akademiskas resultat för 2018 är minus 376 miljoner kronor.

Utöver detta visar årsredovisningen för förra året att tillgängligheten till både läkarbesök och sjuksköterskebesök på vårdcentral försämrats.

Patienter som får hjälp av BUP inom vårdgarantin var 2018 nere på 36 procent (2015–2016 var snittet 96 procent).

Den stora förklaringen till dessa växande vårdköer såväl som det ekonomiska resultatet är svårigheterna att rekrytera egna medarbetare och de höga kostnaderna för den personal som i stället behöver hyras in. Hyrpersonalen är förstås inte problemet i sig, de är snarare räddningen eftersom att utan dessa skulle än fler vårdplatser tvingas stänga. Däremot är det inte en långsiktigt hållbar lösning. Kostnaden skenade från 178 miljoner kronor år 2017 till anmärkningsvärda 245 miljoner kronor 2018. Men det är inte bara ekonomin som blir lidande av tillfällig personal utan exempelvis även vårdens så viktiga kontinuitet och inte minst arbetsmiljön för regionens egna medarbetare.

Medarbetarna är regionens viktigaste resurs. Bristen på dessa hämmar vårdens kvalitet men kräver också kostsamma alternativ som tillfällig lösning. För att stärka tillgängligheten men även få bukt med den ekonomiska situationen måste regionen skapa en arbetsmiljö som på nya sätt bättre lyckas behålla befintliga och attrahera nya medarbetare.

Region Uppsala har varit alldeles för dåliga på att ta vara på den kunskap och det engagemang som finns i organisationen, inte minst inom vården.

Därför är det avgörande att vi nu tar klivet mot att bli en modern arbetsgivare. Det är avgörande för kompetensutvecklingen att medarbetare har goda möjligheter att vara delaktiga i förbättringsarbete, därför vill vi involvera regionens anställda mer i verksamheten. Så utvecklar vi Region Uppsala.

Det ska vara enkelt för medarbetare att kunna påverka och bidra med idéer om förändrade arbetssätt och kvalitetsutveckling såväl i den egna verksamheten som inom hela organisationen. Region Uppsala behöver förnya sig som arbetsgivare för att fler ska vilja söka sig till och stanna kvar hos. En bra arbetsmiljö och möjligheter till yrkesmässig utveckling är centralt för att medarbetarna ska stanna och trivas.

Årsredovisningen riktar fokus på tidigare period med annat politiskt styre.

Sedan årsskiftet styr nu i stället fem partier inom ramen för Blågrön samverkan. Direkt efter tillträdet påbörjade vi det tuffa men nödvändiga arbetet att säkerställa hållbar ekonomisk utveckling och ökad tillgänglighet i sjukvården. Ett arbete som omfattar alla verksamheter och förankras hos våra medarbetare. Att medarbetarsituationen är ett prioriterad område gjort vi klart före valet och våra fem blågröna partier är övertygade om att en ny arbetsgivarpolitik kommer att vara en nyckel till att göra vården i Uppsala län mer tillgänglig men även få ordning på de skenande kostnaderna.

Stefan Olsson, regionråd (M)

Johan Örjes, regionråd (C)

Björn-Owe Björk, regionråd (KD)

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)

Malena Ranch, regionråd (MP)

Emilie Orring, regionråd (M)