Den senaste tiden har arbetsgivare kommit med allt mer kreativa lösningar på den vårdplatskris som råder. Lösningar som i allt större utsträckning hotar patientsäkerheten och är extremt kortsiktiga. Men den långsiktiga, hållbara och mest patientsäkra lösningen finns inom räckhåll.

Alla parter är överens, vårdplatsbristen är egentligen en brist på Vårdförbundets yrkeskategorier, med andra ord en bemanningskris.

I UNT 22/1 kunde vi läsa om hur Vårdförbundets förtroendevalda på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset beskriver att patienter som fått behandling på akutmottagningen kan få vänta upp emot 36 timmar på att få komma vidare till vårdavdelningen. När detta sker är det ett symtom på hur hela vårdkedjan är icke fungerande, det är alltså inte ett isolerat problem på akutmottagningen, symtomen blir bara som mest påtagliga där.

När färdigbehandlade patienter på vårdavdelningen inte kan skickas hem på grund av bemanningskris hos kommunerna så sker en stockning i flödet där alla patienter blir lidande.

De kreativa lösningarna från arbetsgivarhåll har hittills bestått av dyr hyrpersonal, kortsiktiga ekonomiska ersättningar för att förmå ordinarie personal att jobba mer än de orkar samt det extrema exemplet, som Svensk sjuksköterskeförening lyfter i sin debattartikel i UNT 23/1, att ersätta sjuksköterskor med icke legitimerade läkarstudenter.

Vårdförbundet har länge efterfrågat hållbart och långsiktigt arbete som leder till att befintlig personal stannar kvar och där vi kan locka fler till att söka sig till våra yrken.

Och det är nu det händer, Vårdförbundet förhandlar med arbetsgivarorganisationen SKL och Sobona, avtalsrörelsen 2019 är igång. Det är dags för jämställda och hälsosamma villkor i välfärdssektorn.

Vårdförbundet har i sin Livslönerapport från 2016 konstaterat att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket.

Att löneutvecklingen för våra livsviktiga legitimationsyrken barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45, är inte rimligt.

För att lösa bemanningskrisen behövs – utöver en god löneutveckling för hela kollektivet, där den lokala löneprocessen behöver utvecklas – en satsning på särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig.

Vårdförbundet kräver därför en särskilda lönesatsning på:

- Särskilt yrkesskickliga barnmorskor

- Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker

- Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor

- Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor

- Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor

- Särskilt yrkesskickliga chefer

- Avancerade specialistsjuksköterskor

Vårdförbundets yrkande om särskild lönesatsning beräknas omfatta var fjärde medarbetare och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.

Vårdförbundets medlemmar är nödvändiga och efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Bemanningsbristen leder till övertid, många extrapass och att det blir svårt att få semester. Det sliter på hälsan och leder till en försämrad arbetsmiljö.

I dag är arbetstidsmåttet, för den som arbetar ständig natt, 36 timmar och 20 minuter i kommunal verksamhet samt i vissa kommunala bolag, jämfört med landstingsdriven verksamhet där arbetstidsmåttet vid ständig natt är 34 timmar och 20 minuter.

Det är dags att vi i det centrala avtalet får en sänkning av arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett huvudman.

En väl fungerande arbetstidsförläggning dygnets alla timmar, årets alla dagar, är avgörande för vården. Därför krävs både kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning och planering i verksamheterna som löser verksamhetens kompetensbehov på ett långsiktigt hållbart sätt. Våra medlemmar har rätt till ett hållbart yrkesliv och möjligheten att kunna planera sin fritid.

Vi behöver tillsammans med arbetsgivarna få till lokalt fungerande processer kring arbetstidsförläggning som omfattar schemaläggning, dygnsvila, jour och beredskap, övertid, semesterplanering med mera.

Nu är det upp till bevis! Vi uppmanar politiker och beslutsfattare i vården att använda avtalsrörelsen 2019 till att ge SKL och Sobona mandat att gå oss till mötes i våra krav på bättre villkor.

Tillsammans kan vi ge de bästa förutsättningarna för vårdens medarbetare att vilja stanna kvar och utveckla vården, så att den blir jämställd och hälsosam för både personal och patienter.

Kristina Lundmark, avdelningsordförande

Sofia Lindström, vice avdelningsordförande

tillsammans med styrelsen för Vårdförbundet Uppsala