Debatt Svensk familjerätt består i mångt och mycket av en samling värderingar om hur vi som föräldrar ska behandla våra barn eller hur vi som gifta ska bete oss mot vår partner. Familjerätten är med andra ord inte alltid skarpt tillämpbar, men arvsrätten är tvärtom knivskarp och i det närmaste digital.

Förra året vid den här tiden dömdes en man till fängelse för flera års hot och misshandel av sin åldrande mor.

En av gärningsbeskrivningarna berättar hur han dragit i ratten och klämt på sin mors ögon medan hon körde bil, sparkat sönder bilens framruta, dragit tussar ur sin mors hår, hotat att mörda henne, bitit henne och gett henne en blåtira i ansiktet.

Artikelbild

Lina Nordquist (L)

Vid ungefär samma tid väcktes en sjuk äldre man mitt i natten av sin aggressiva, medelålders son. Fadern som är rullstolsburen kunde inte försvara sig, utan fick omfattande frakturer i ansiktet. Sonen dömdes senare till fängelse för grov misshandel.

Båda dessa söner kommer att ärva sin förälder den dag modern och fadern dör. Vi vet detta med säkerhet, för så ser svensk lagstiftning ut idag. Till och med den som under åratal misshandlar och hotar att mörda sin förälder kan mot din vilja ärva bil, bostad och älskade släktklenoder.

Fallen är inte unika. Varje år söker mer än tvåtusen äldre personer stöd hos Brottsofferjouren. Ofta är förövarna nära anhöriga, ibland brottsoffrens egna barn. Sköra människor är rädda, plågas, skräms och misshandlas.

Ändå är barns arvsrätt nästintill ovillkorlig. Det finns i dag inget ett brottsoffer kan göra åt den. Den som uppsåtligen dödar sin förälder blir arvlös, men försök till mord eller anstiftan till mordförsök inkluderas inte. Det finns heller ingen möjlighet för en förälder att göra ett barn arvslöst om personen begått allvarliga brott mot dem själva, exempelvis grovt bedrägeri, grov fridskränkning, upprepad eller grov misshandel. Med andra ord kan ett brottsoffer tvingas låta stora delar av sin kvarlåtenskap tillfalla sin värsta plågoande.

Artikelbild

| Johan Pehrson (L)

Vi liberaler tycker inte att detta duger. Det är inte rimligt att det tvingande laglottssystemet helt saknar undantag i Sverige. Vi borde inte ärva den vi plågat.

Varje människas rätt till frihet och egen vilja borde väga tyngre än idag, särskilt när hon är som mest utsatt. Och här ser vi kloka vägar att gå. Enligt dansk lagstiftning kan en utsatt människa yrka i domstol att en släkting och bröstarvinge ska fråndömas sin arvsrätt, om släktingen gjort sig skyldig till mordförsök, misshandel eller kränkande gärningar mot arvlåtaren. Även enligt norsk lagstiftning kan bröstarvingar göras arvlösa, om de dömts för brott eller på ett oskäligt sätt vägrat hjälpa arvlåtaren. Man ärver då inte den man plågat.

När brottsoffer i vårt land en dag dör borde inte deras plågoandar ärva dem om de inte själva vill. Vi föreslår därför att svensk lag ändras genom att förverkanderegeln i ärvdabalkens 15 kap. 1§ utvidgas, så att den som försöker mörda någon förverkar sin rätt till arv. Vi vill också att den som begår upprepade eller grova brott mot någon inte ska kunna ärva sitt brottsoffer, om arvlåtaren inte vill detta.

Våra förslag borde inte uppfattas som särskilt kontroversiella: familjerättens värderingar bör avspeglas även i arvsrätten.

Föräldraskap och släktskap är på livstid, men ärvdabalken klingar idag falskt. Vi vill låta föräldrars förpliktelser ha en gräns. Om våra närmaste vill oss illa måste vi helt enkelt få skydd, ibland till och med efter vår egen död.

Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson (L)