I Upsala Nya Tidning den 11/5 riktar fackliga företrädare och studentorganisationer kritik mot att Akademiska sjukhuset erbjuder underläkare arbetsuppgifter som traditionellt utförts av sjuksköterskor. Det hävdas bland annat att det inte gjorts tillräcklig utvärdering av upplägget, att underläkarna får för kort introduktion och att de för sin utvecklings skull uteslutande bör ägna sig åt traditionella läkaruppgifter. Det är felaktigt.

Vi har utvärderat den period när underläkare arbetat på detta sätt inom neurosjukvård (som beskrivs nedan), med gott resultat. För att utvecklas i sin profession är det också viktigt skaffa sig erfarenhet genom att träffa och hjälpa många patienter, oavsett vilken yrkesroll man har. Uppgiftsväxlingen för underläkare möjliggör detta.

I grunden handlar det om att den här typen av uppgiftsväxling är ett bra sätt att ta tillvara kompetenser, utveckla teamarbete och öka förståelsen mellan yrkesgrupper. Detta är nödvändigt i en tid då vården pressas av överbeläggningar och långa väntetider; vi måste göra allt vi kan för att öppna fler vårdplatser och öka operationskapaciteten.

Vår neurosjukvård på Akademiska sjukhuset hade under flera år brist på specialistsjuksköterskor. Det ledde till att vårdplatser stängdes och att operationer ställdes in. 2017 genomfördes en uppgiftsväxling där underläkare tog över vissa arbetsuppgifter som tidigare utförts av sjuksköterskor. 2018 genomfördes 800 fler neurologiska operationer än året innan. Istället för att stänga vårdplatser lyckades neurosjukvården öppna fler.

Sahlgrenska universitetssjukhuset erbjuder inför sommaren studenter som gått klart termin nio på läkarprogrammet arbete som underläkare under liknande former. I Danmark finns sedan årtionden en väletablerad modell för att engagera läkarstudenter att arbeta i vården under sin utbildning, med arbetsuppgifter som annars utförs av sjuksköterskor eller andra.

Det här innebär inte att vem som helst får göra vad som helst i vården. Det finns mycket tydliga regler för exempelvis medicinska beslut och läkemedel, kopplade till vårdens legitimationsyrken. Men faktum är samtidigt att kultur och tradition ligger bakom en stor del av arbetsfördelningen på ett sjukhus – inte medicinska avvägningar eller regleringar. Dessa traditioner måste vi våga utmana för att föra vården framåt och klara utmaningarna vi står inför.