Det svenska försvaret ska öka i storlek med nästan 50 procent till 2025, enligt uppgörelsen tidigare i höstas. I helgen föreslog Moderaterna ytterligare nio miljarder kronor. Nivån 93 miljarder kronor per år skulle innebära att det symboliska ”1,5 procent av BNP”. Det vore en viktig markering i det osäkra säkerhetspolitiska läget och ett tydligare steg mot målet 2 procent om tio år, anser M-ledaren Ulf Kristersson.

Och det är klart att man får ”mer försvar för pengarna” med ytterligare anslag. Men det finns några saker som är ännu viktigare när försvaret diskuteras. Det första är att man konkretiserar vad man vill ha och varför. Allt detta finns i Försvarsberedningens slutrapport i maj i fjol: Brigader, bataljoner, organisationens storlek och geografisk placering, Gotland, Göteborg eller Arvidsjaur. En siffra i luften låter bra, men säger inte så mycket om den framtida försvarsförmågan.

Det andra är att, inför det egna försvaret och inför omvärlden, ha en bred uppgörelse som håller över tid. Det kommer att hållas minst ett riksdagsval i Sverige fram till 2025.

 

Höstens uppgörelse uppfyller det första kriteriet då den bygger på Försvarsberedningens slutrapport. Men inte det andra då den formellt inte har en riksdagsmajoritet bakom sig. Socialdemokraterna ville alltså först gå emot beredningen i maj, genom att kräva reservationer mot kostnaden, vilket fick de fyra borgerliga partierna att lämna beredningen.

Tre månader senare hade försvarsminister Peter Hultqvist (S) vunnit den interna maktkampen mot finansminister Magdalena Andersson. Men M och KD ansåg fortfarande att osäkerheten om finansieringen var för stor och nu kommer alltså M-utspelet om en ökad budgetram.

 

Under den pågående Folk och försvars-konferensen i Sälen lär siffrorna 1,5 och 2 procent höras åtskilliga gånger. Viktigare är då kanske att det nästa vecka invigs ett forskningscentrum för cyber- och informationssäkerhet på KTH i Stockholm. ”Man har förstått att cyberrymden har förvandlats till ytterligare ett slagfält”, säger Pontus Johnson, professor på Tekniska högskolan.

Det är hög tid. Redan 2011 var cyberkrig temat på Sälenkonferensen, och Sverige har sedan dess rasat till plats 40 i cybersäkerhet, bland 144 länder i National cyber security index. Samtliga riksdagspartier borde lyfta blicken från de gröna tälten med värnpliktiga på Gotland och prata mindre om ramen, mer om innehållet i försvaret 2025 och 2030. Då blir det också lättare att komma överens om ett försvar som håller över både två och tre riksdagsval.