I vilket annat EU-land som helst hade resultatet i söndagens finska val lett till regeringskris och nyval. Så icke i Finland. Inte för att det inte kan bli politiska kriser i Finland. De har tvärtom duggat tätt på 2010-talet och så sent som för en dryg månad sedan avgick regeringen efter interna oenigheter. Men skillnaden mot exempelvis Sverige är att det inte finns några låsningar alls på förhand. Alla kan styra med (nästan) alla och en majoritetsregering brukar alltid kunna bildas.

Det är ändå anmärkningsvärt att Socialdemokraterna SDP, populistiska Sannfinländarna och borgerliga Samlingspartiet hamnar jämsides med drygt 17 procent av rösterna. SDP vann preliminärt på målfoto och därför väntas Antti Rinne bli Finlands nästa statsminister. Den närmaste tiden kommer han att ägna till att hitta de byggklossar som leder mot 50 procent av mandaten i riksdagen.

Finska statsvetare utnämner Samlingspartiet som den mest troliga samarbetspartnern av de större partierna. I första hand beroende på att Sannfinländarna gått i en extrem migrations- och klimatkritisk riktning under Jussi Halla-aho. Och att Centerpartiet, som tappat var tredje väljare med avgående statsministern Juha Sipilä som partiledare, behöver gå i opposition för att gruppera om och slicka såren.

Klimatfrågan var viktig i valet och De Gröna (11,5 procent) gick framåt mest av alla partier, nästan till Centerpartiets nivå (13,8), vilket kan betyda en plats i regeringen. Det finska miljöpartiet är nu största parti i huvudstaden Helsingfors. Vänsterförbundet (VAS) (8,2) gick framåt nästan lika mycket men skulle kanske ge en alltför stor politisk spännvidd till Rinnes regering. Troligare då att Svenska Folkpartiet (4,5) gör comeback efter fyra år i otypisk opposition. Därmed skulle en majoritet vara säkrad, men mycket förhandlingar återstår och osäkerheten är fortsatt stor.

Med preliminärt 17,7 procent av rösterna gör Socialdemokraterna i Finland sitt näst sämsta val genom tiderna. Det kan tyckas vara en framgång då man sannolikt vinner makten, och då systerpartier gått kräftgång över hela Europa. I till exempel Grekland, Nederländerna och Frankrike har forna socialdemokratiska maktpartier nästan raderats ut, men då efter en tid vid makten som lett till stort missnöje.

SDP hade alla förutsättningar för en riktigt starkt val 2019. Centerpartiet och Samlingspartiet var båda tilltufsade av den senaste mandatperioden och det tredje regeringspartiet, Sannfinländarna, sprack i två delar i halvtid, sommaren 2017. I skenet av det framstår Antti Rinnes resultat som ännu sämre.

Nu vidtar alltså en mycket osvensk regeringsbildning, utan oändliga talmansrundor och svekdebatter. ”Jag vill inte spekulera i den saken nu”, säger Antti Rinne om samarbete med Halla-aho, dömd för hets mot folkgrupp. En finsk regering kommer att vara på plats till EU-ordförandeskapet 1 juli. Sedan börjar problemen.