För en ovan odlare är den första skörden en nästan svindlande upplevelse. Att kunna plocka en långsmal gurka, ett moget päron eller ett daggvått sallatsblad från den egna täppan känns nära science fictionaktigt.

– Det är ett litet mirakel varje gång det lyckas, säger Kajsa Källérus.

Hon driver trädgårdsbloggen "Getingedalens gröna", där hon delar med sig av sina odlingserfarenheter av ekologisk grönsaksodling i zon 5. Trädgården ligger i Kilsbergen väster om Örebro, även kallat de blå bergen.

Artikelbild

| Courgette, zucchini eller squash. Kärt barn – för att inte tala om god grönsak – har många namn.

– Jag är egentligen keramiker och odlingarna är ett sidoprojekt som har vuxit till en nivå där vi är i stort sett självförsörjande.

Kajsa gillar att odla i pallkragar. Dels för att det är lättare att hantera, jorden värms upp snabbare på våren vilket gör att säsongen kan börja lite tidigare. Dels är det lättare att skydda grödorna mot ogräs och skadedjur.

– Täck gärna med halm mellan grödorna. När man har kommit igång kan allt "bös" och överblivet rens, som stjälkar och blast från annat som växer, återanvändas som täckmaterial, säger Kajsa.

Fördelarna är att fukten bevaras och att ogräset inte gror lika lätt. Dessutom tillförs näring.

Artikelbild

| Courgette, zucchini eller squash. Kärt barn – för att inte tala om god grönsak – har många namn.

– Men det gäller att ta bort rötter och fröställningar så att det inte börjar växa där det inte var tänkt.

Innan du drar igång är det förstås bra att fundera över vilka grönsaker som du använder i vardagen och utgå ifrån dem. Tacksamma grejer att börja med är olika sorters lök och gröna blad som spenat och vintersallat.

Artikelbild

| "Lök kommer till användning i all matlagning och är lätt att lyckas med", säger Kajsa Källérus.

– De kan man odla på kall jord både tidigt och sent på säsongen. Det brukar växa så det knakar och nästan svämma över.

Kajsa berättar att vintersallaten går under namnet machésallat och säljs dyrt i affärerna.

Artikelbild

| Tomater är en snäll nybörjargröda.

– Det gör det extra tillfredsställande att bara gå ut i trädgården och skörda.

Den är dessutom tålig – hon kan skörda fräscha blad som sticker upp ur snön.

Artikelbild

| Vitlök sätts på hösten och skördas följande sensommar.

– Jag brukar så en sista omgång sent i augusti och efter sex till åtta veckor är den klar. Men den gillar inte när temperaturen växlar. Då ruttnar den lätt.

Annars kräver varken spenat eller sallat någon särskild omvårdnad mer än vattning.

Artikelbild

| När man odlar vanlig lök kan man sätta dem på ett jämnt avstånd från varandra när jorden håller cirka tio grader.

Gul och röd lök, vitlök och piplök är också pålitliga grönsakskompisar.

– Lök kommer till användning i all matlagning och är lätt att lyckas med. Vitlök tycker jag att alla ska testa.

Artikelbild

| När blasten vissnar är löken redo att skördas.

Enda nackdelen är att det tar ett tag innan man får skörda. Vitlök sätts på hösten och blir klar följande sensommar.

– Mina har tittat upp men de skördas först i juli eller augusti. I alla fall om man vill att den ska ha utvecklat klyftor. Den går att använda tidigare, precis som blasten och blir då mildare och mjällare i smaken.

Artikelbild

| Spenat är lättodlat och ger en riklig skörd. En perfekt gröda att börja med.

När man odlar vanlig lök kan man sätta dem på ett jämnt avstånd från varandra när jorden håller cirka tio grader. Sedan skördas den vid ett och samma tillfälle. Det går att nalla lite eftersom och äta direkt. Tänk bara på att den inte håller för förvaring någon längre tid. När blasten vissnar och lägger sig ned mot jorden är det dags att ta upp dem.

Kajsa är också väldigt förtjust i den lite mer okända piplöken. Den är en tidig perenn, vilket innebär att den återkommer år efter år.

Artikelbild

| Kajsa Källérus är hobbyodlande keramiker och har bloggen "Getingedalens gröna", där hon delar med sig av sina odlingserfarenheter av ekologisk grönsaksodling.

– När ingen annan lök finns växer den. Stjälkarna är som grov gräslök ungefär och har en ljuvlig, mjäll smak som en blandning av vitlök och vanlig lök.

Redan efter midsommar blir den träig och går i blom. Men det i sig blir en fin prydnad. Piplökens blommor påminner om allium med vackra vita bollar.

Artikelbild

| En mjuk smak och ett vackert utseende. Piplöken är en av Kajsas favoriter.

Squash och pumpa kan också vara roliga att testa. De hör kanske inte till de allra lättaste att lyckas med – de kräver värme och gödsel för att trivas. Men får man fart på plantorna brukar skörden bli riklig och en fröjd för ögat.

– Squash, zucchini och courgette är egentligen samma sak. Kärt barn har många namn skulle man kunna säga. De kallas olika beroende på var i världen de odlas, berättar Kajsa.

Artikelbild

| Sparris är flerårig och växte från början längs stränderna, men de är lätta att få att trivas lite varstans.

I England och Frankrike talar man gärna om courgette, italienarna kallar den zucchini, medan vi även använder squash. Den är en tidig, buskliknande planta som producerar mängder med frukt om man fortsätter att skörda den. Det finns olika sorter i varierande nyanser av lime, grönt och gult.

– Ett smart knep är att helt enkelt sätta den i en kompost. Där är det både varmt och näringsrikt. Annars kan man plantera den soligt och tillföra kogödsel.

Artikelbild

| Squash.

Formen på frukterna varierar, liksom storleken. Men störst är inte alltid bäst. De kan bli lite torra och träiga i köttet. När de är ungefär 10–15 centimeter är de som godast.

– För att slippa äta squash till varje måltid kan det vara bra att välja sorter med goda lagringsegenskaper. Hos välsorterade fröfirmor kallas de ofta "vintersquash".

Kajsa tipsar om att hålla skalet intakt och bädda in dem i lite halm. Det går också att hacka dem i bitar och frysa in.

– Det blir en perfekt bas till grytor och soppor.