För fem år sedan flyttade en självlärd mångsysslare in i Harbo. Han är en handlingskraftig man som är uppväxt med byalag och vill att makten på riktigt ska utgå från folket.

– "Du kan ju inte tro att du ska förändra världen själv", säger folk till mig ibland. Men om ingen annan gör det, så gör jag det, säger Hans-Göran Björk.

Han ger intryck av att vara en person med ett stort hjärta, som får saker att hända för det gemensammas bästa. Aktionen för att rädda Laksjöbadet är det senaste exemplet.

Artikelbild

| Varje dag inleder Hans-Göran Björk med att lösa Expressens korsord. Färd i övärld? Båtresa. Orsakar rodnad? Skam. Fräknar om man räknar? Otaliga. "Det är min morgongymnastik", säger han.

– Det har varit underbart! Att ta tag i saker själva skapar en gemenskap nåt otroligt, säger han.

Badet strax utanför Harbo har förfallit så mycket att bryggorna måste tas bort och kommunen har inte råd att byta ut dem. Tillsammans med kyrkoherde Cecilia Jansdotter trummade därför Hans-Göran Björk ihop ideella krafter som nu har tagit över driften av badet. I april bildades en stödförening.

Det som gör en kommun framgångsrik enligt Hans-Göran Björk, är ett rikt föreningsliv, bra idrottslag, engagerade kyrkor och många småföretagare.

– Allt det har vi i Harbo. Det är bara att sammanföra dem, då kan vi skapa Gnosjöanda här.

Artikelbild

| Hans-Göran Björk är ny ordförande för Kristdemokraterna i Heby och var drivande i att ideella krafter tog över skötseln av Laksjöbadet. Enligt honom har Harbo potential till Gnosjöanda.

Själv bor han bara ett par kilometer från Laksjön, i en vinterbonad sommarstuga omgiven av fält och björkar. Här stortrivs han, men första gången han körde genom Harbo tittade han till höger och till vänster och undrade hur någon kunde bo där.

– Jag körde förbi Ica-affären och den gamla kvarnen som brann för några år sedan. Det såg så tråkigt ut, berättar han.

Ändå föll han pladask när han för fem år sedan var nyseparerad och letade bostad och såg huset som var till salu i utkanten av Harbo.

– Jag fick samma hembygdskänsla som i Dalarna där jag växte upp. Titta bara på miljön runt omkring, säger han.

På baksidan av huset finns både lekstuga och pool – toppen för barnbarnen när de är på besök. Nyligen byggde Hans-Göran ett nytt trädäck där det ska bli ett utekök.

– Snickarbyxorna är en av mina vänner, säger han.

Inne i stugan är ett stearinljus tänt på bordet, framför ett fotografi på Hans-Göran och hans fem syskon som alla är betydligt äldre än han. En av bröderna gick hastigt bort två veckor tidigare.

– Han skulle ha fyllt 73 år i går. Jag visste inte att det kunde komma så mycket tårar från tårkanalerna.

Tidigare i år blev Hans-Göran Björk ordförande för Kristdemokraterna i Heby. Han pratar gärna politik och tar upp den nya skollokalutredningen som föreslår att en eller flera landsbygdsskolor i Heby kommun ska läggas ner för att spara pengar. Harbo skola är på tapeten.

– Det vore katastrof. Harbo och Morgongåva kommer att växa mest i kommunen de närmaste tio åren, säger han.

Han berättar att ett missnöje jäser i Harbo, som ligger långt från centralorten Heby.

– Invånarna känner sig nedprioriterade. Förra året lades fritidsgården ner i Harbo. Och den gamla ishockeyrinken bakom skolan har inte underhållits. Privatpersoner tog ner sargen och spolade isbanan själva i vintras, säger han.

Hans lösning är att kommunen måste få fart på att sälja tomter, så att fler kan flytta in och bidra med skatteintäkter.

Uppväxten i Leksand och Tällberg har präglat honom.

– I Leksands kommun finns det 90 småbyar. Nästan alla byar har ett byalag som samlas och pratar om de vill utveckla något. Kommunen fattar inga beslut om utveckling utan att först prata med byalaget, berättar han.

Han påminner om att det i Sveriges grundlag står att all makt utgår från folket, något han tycker att politikerna verkar ha glömt.

– Mellan valdagarna gör man lite hur man vill. I Sverige utgår makten mer och mer från Stockholm. Och i Heby kommun utgår den från Heby, det är så vi känner här. Det vill jag ändra på, säger han.

Som 13–14-åring gick han till biblioteket och lånade böcker om ekonomi och statskunskap. Men han gick bara fyra månader på gymnasiet innan han hoppade av. Det mesta har han lärt sig själv.

Han har jobbat mycket med grafisk produktion av trycksaker, arrangerat flera stora körevent och arbetat som journalist. En del av UNT:s läsare minns kanske Hans-Göran Björk som programledare för samhällsprogrammet "Efter tolv", som han startade 1995 i Sveriges radio P4. Han halkade in i radions värld på ett bananskal, via lokalradion i Kalmar och radio Blekinge. Då utvecklade han nyhetsnäsa och stora öron.

– Nyheter hittar man inte vid skrivbordet utan ute i vardagen. Vad pratar folk om på bussen, i kön, på tåget? Vi sände flera nyheter varje helg. Ekot lämnade luckor i sina helgsändningar för att de visste att jag skulle leverera, berättar han.

I över 20 år har Hans-Göran Björk varit engagerad i Hoppets stjärna, en hjälporganisation med kristen värdegrund. Han sitter i fängelsestyrelsen i Mombasa i Kenya, där Hoppets stjärna gjorde ett pilotprojekt med 18 fångar för att få ut dem i arbetslivet.

– Ingen av dem har återfallit i brott. Annars brukar 80 procent återfalla i brott när de blivit frigivna, berättar han.

Just nu jobbar han främst med att hjälpa romer i Rumänien.

– Man ska hjälpa på plats, det är allra bäst, säger han.

I juni reser han till Rumänien för att hålla i en utbildningsdag i entreprenörskap för romska kvinnor. Hoppets stjärna har även ett stort fastighetsprojekt på gång där, berättar han. Ett hus med 100 lägenheter från kommunisttiden ska byggas om till skola, äldrecenter och hjälpverksamhet för unga traffickingoffer.

– Vi behöver få ihop 2,5 miljoner kronor. Det är en hjärtefråga jag driver.

Denne man har gjort så många olika saker att det är omöjligt att få rum med allt i en artikel, men det kan vara kul att nämna att han har gett ut fyra böcker och nu arbetar på ett femte bokprojekt.

– Det går segt, jag har så mycket att göra, men det ska bli en dramatisering av finanskrisen på 90-talet, berättar han.

Han ruvar också på idén att skriva en modern version av påskdramat.

– Hur hade rättegången mot Jesus sett ut i dagens Sverige? Det ska bli en teater med riktiga åklagare och advokater som jag hoppas får premiär nästa år i en bra lokal, varför inte i tingsrätten i Uppsala?, säger han.

Mycket av det du gör verkar inte inbringa så mycket intäkter. Hur överlever du?

– Tak över huvudet och mat för dagen räcker. Resten av tiden kan jag ge åt andra, svarar han.

Ibland behöver Hans-Göran Björk åka in till Uppsala för att göra ärenden. Det brukar gå fort. Då vill han bara bort från trafiken och stressen, tillbaka till lugnet i Harbo där ingen jäktar och där alla pratar med varandra i mataffären.