krönika När jag började arbeta som medicinreporter för nära 40 år sedan fick jag lära mig att spridd cancer aldrig kan botas, bara lindras. Det var innan jag lyssnat på ett föredrag om hur det då nya läkemedlet cisplatin var på väg att förvandla döden från regel till undantag för pojkar och unga män med spridd testikelcancer.

I dag finns exempel även från flera andra och vanligare cancerformer på hur nya behandlingar inte bara ger lindring, utan också förlänger livet och till och med botar ett växande antal patienter med spridd cancer. Många minns nog teve-inslagen under Nobelveckan med patienter som botats från tidigare obotligt spritt malignt melanom tack vare de nya immunologiska cancerbehandlingar som förra årets medicinpristagare James Allison och Tasuku Honjo har utvecklat.

De flesta genombrott inom cancerbehandling har tillkommit tack vare upptäckter inom grundforskningen. Så var det också med Herceptin, läkemedlet som så kraftigt förbättrat prognosen för kvinnor med HER2-positiv bröstcancer världen över.

Genen för HER2-proteinet upptäcktes av cancerforskaren Robert Weinberg. I en intervju med honom inför att han skulle promoveras till hedersdoktor vid Uppsala universitet i maj 2007 sa han:

"Det är omöjligt att kunna förutse om, när och hur en upptäckt i laboratoriet ger upphov till en ny behandling. Vem kunde till exempel förutse att forskning vi gjorde 1981 kring en hjärntumör hos råttor 20 år senare skulle bidra till utvecklingen av läkemedlet Herceptin?"

Även om bara en bråkdel av alla uppslag till nya cancerbehandlingar som fortsatt grundforskning har gett håller måttet fullt ut kan vi förvänta oss nya stora genombrott under de kommande åren.