Antalet butiker i Sverige har minskat med nästan 5 000 mellan 2011 och 2017, enligt en rapport från Svensk Handel. Under de kommande tio åren väntas ytterligare 11 000 butiker försvinna. Butiker inom mode, sport och elektronik drabbas hårdast. Och mindre städer och orter på glesbygden där befolkningstillväxten inte är så stor påverkas mest, enligt Oana Mihaescu, forskare vid Handelns forskningsinstitut, som forskat på fenomenet.

På sådana mindre orter finns det oftast inte tillräckligt med resurser, som pengar och socialt kapital för att utveckla orten och göra den mer attraktiv. Då drabbas de hårdare.

Att allt fler butiker försvinner går att förklara med framförallt tre fenomen, säger Oana Mihaescu – urbaniseringen, externa shoppingcentrum utanför stadskärnorna och den ökade e-handeln. Hon har bland annat tittat på hur mindre städers stadskärnor påverkas av externa köpcentrum.

Artikelbild

| Stängda butiker skickar signaler om en stad på dekis. Arkivbild.

Där ser vi att stadskärnan påverkas negativt när stora köpcentrum öppnas i utkanten av sådana mindre städer.

I Ånge har man märkt av butiksdöden. Under det senaste året har omkring tre butikslokaler blivit tomma.

Det låter lite med tre stycken som stängt sista året, men Ånge tätort är en liten ort så det syns jätteväl. Tomma lokaler pekar på utförsbacke, det är ett symbolvärde att det inte står tomt, säger kommunalrådet Sten-Ove Danielsson.

Fönster mot världen

Artikelbild

| Tomt och ödsligt i köpcentren. Arkivbild.

När butiker försvinner händer en rad saker. För de som bor på glesbygden ökar ofta körsträckorna vilket leder till ökade utsläpp. Dessutom försvinner en viktig mötesplats.

På glesbygden är butiken inte bara en handelsplats, det är också en mötesplats där man träffas, pratar och utbyter idéer. Försvinner butikerna tappar staden sin identitet, säger Oana Mihaescu.

Tillväxten på orten kan också påverkas, menar Björn Bergman, vd på Svenska stadskärnor.

Vem vill bo i en stad som håller på att dö ut och vem vill etablera sitt företag där? Stadskärnan blir fönstret ut mot världen som talar om hur det står till i den här staden.

Men varje nedstängd butik betyder inte nödvändigtvis att lokalen förblir tom. Ibland ersätts den med exempelvis ett café eller en restaurang. Och flera svenska stadskärnor har redan börjat anpassa sig efter de nya förutsättningarna, anser Björn Bergman.

Många stadskärnor går riktigt bra faktiskt, där man har bytt ut en del av handeln mot service och tjänster.

Loppet för de fysiska butikerna är därför inte kört. Det som krävs är fortsatt anpassning – till såväl den ökade digitaliseringen som nya konsumtionsmönster, säger han.

Mer service

Oana Mihaescu tror att framtidens fysiska butiker kommer vara mer inriktade på service, och trenden med fler caféer och restauranger i stadskärnorna kommer att fortsätta.

Jag tror att det kommer att finnas en annan sorts butiker, sådant vi inte kan göra på nätet. Vi kan till exempel inte klippa håret eller gå på gym på nätet. Stadskärnan kommer att bli en mötesplats mer och mer, men mindre orter måste jobba mer med det.

För att stadskärnorna ska leva vidare behövs pengar, idéer och samarbete, enligt Oana Mihaescu. Även Björn Bergman menar att samarbete mellan berörda aktörer, som kommunen, fastighetsägare och butiksägare är viktigt.

Det handlar om att samla de olika intressenterna, hitta en gemensam vision och låta alla bidra till den visionen på bästa sätt. Stadskärnans problem kan inte lösas av en instans. Man kanske inte kommer tillbaka till gamla tider, men man kan skapa en mer positiv bild av staden och öka attraktiviteten om man börjar jobba tillsammans.

I Ånge för kommunen bland annat dialog med de lokala handlarna om deras behov för att kunna hjälpa och stötta dem. Att uppmana människor att handla mer lokalt är också viktigt, tror Sten-Ove Danielsson.

Jag tror att problemet kommer kvarstå. Det är inget vi kan stoppa, men vi kan jobba för att de som vill driva handel i glesbygd ska kunna överleva.