Konjunkturen och inflationen, och i viss mån hur Europeiska centralbanken agerar, är de avgörande faktorerna till varför SEB:s och Nordeas ekonomer inte tror att styrräntan kommer att höjas i år. Höjningen kommer först nästa år och därefter i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken säger, enligt deras bedömning.

Inflationen blir inte tillräckligt hög för det. Och konjunkturen är så pass dämpad att det inte blir någon höjning i år, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Lägre inflation

Artikelbild

| Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB, tror inte det blir någon höjning i år. Arkivbild.

Riksbanken höjde räntan strax före jul, vilket var första gången på flera år. Räntan ligger fortsatt kvar på minus och signalen framåt är att det kommer en höjning till andra halvåret i år och därefter ytterligare två höjningar per år. Men många ifrågasätter alltså att det blir så, bland annat eftersom inflationen är lägre än Riksbankens egna prognoser.

Riksbanken behöver göra en betydande sänkning av inflationsprognosen och räntebanan, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.
Jag tror de kommer att signalera en räntehöjning i oktober, snarare än september, fortsätter hon.

Men det är ett osäkert läge. Bland ränteaktörerna i stort är bedömningen 50-50 att det blir en höjning i år, enligt prissättningen på penningmarknaden.

Sedelpressen

Ytterligare en osäkerhet är hur Riksbanken kommer att hantera sitt berg av statsobligationer. Banken har i praktiken köpt upp mer än halva den svenska statsskulden, allt för att under årens lopp försöka få upp inflationen genom att få ut mer pengar i omlopp i samhället, en slags sedelpress. Riksbankschef Stefan Ingves har lovat besked nu vid aprilmötet.

Både Elisabet Kopelman och Torbjörn Isaksson är inne på att Riksbanken kommer att återinvestera stora delar av de statsobligationer som förfaller framöver, det vill säga att i viss mån fortsatt hålla sedelpressarna vid liv. En förmodad effekt när Riksbanken så sakteliga planerar minska sitt obligationsinnehav blir en slags indirekt räntehöjning.

Det kommer att påverka de långa räntorna i första hand, säger Torbjörn Isaksson.