Barn med tvångssyndrom, OCD (Obsessive-Compulsive Disorder), har svårare att klara grundskolan jämfört med andra, enligt en stor studie från Karolinska institutet (KI). De riskerar även i högre grad att inte gå klart gymnasiet eller klara högre studier.

– Det är bedrövligt. De här barnen är ofta normalbegåvade eller extra begåvade, säger Bengt Olsen, projektledare på OCD-föreningen i Uppsala.

Många barn med OCD är skötsamma, de stör ofta inte i klassrummet. Men de kan ha svårt att komma i tid och under undervisningen fastnar de i sina egna tvångstankar. Det är i barnens huvud som det är oroligt, men ångesten syns inte utåt.

Artikelbild

| Bengt Olsen och Therese Netzell åker ut till runt tio skolor i Uppsala län och informerar om OCD.

– De sitter tysta. De har sina tankar och de får ingen hjälp, säger Bengt Olsen.

Han vill öka kännedomen om tvångssyndrom, inte minst i skolmiljön. Alla kan ha tvångstankar ibland, men när de tar över vardagen behövs vårdsinsatser och stöd.

– Har du kollat om spisen är avstängd en eller två gånger så är det ingen fara. Men blir det 50 gånger då är det en last, säger Bengt Olsen.

När oron, ångesten och tvångsbeteendena tar mer än en timme varje dag eller orsakar stort lidande ställs diagnosen OCD. Det är viktigt att se sjukdomen tidigt, eftersom besvären tilltar.

Artikelbild

– I början kan man tro att det är en ovana, men det eskalerar och blir mer, säger Therese Netzell.

Hon har tidigare jobbat som lärare och är nu socialtolk och engagerad i pilotprojektet "Se OCD i skolan". Inom projektet besöker Bengt och Therese cirka tio skolor i Uppsala län. Vidare har projektgruppen skapat en distansutbildning om OCD för skolpersonal.

Personer med OCD löper fem gånger så hög risk att försöka avsluta sitt eget liv och tio gånger så hög risk att faktiskt göra det jämfört med andra, enligt en studie från KI. OCD har också ett starkt samband med sjukskrivningar och långtidsarbetslöshet. Det är en socioekonomisk vinst att hjälpa de här barnen, menar Therese Netzell.

– Elever som har synliga tvång blir ofta mobbade och de gör att de skäms och går undan. Tyvärr kan det sluta med att de vägrar gå till skolan, säger hon.

Sjukdomen bryter ofta ut under barndomen, tonåren eller tidiga ungdomsåren.

I skolmiljön kan sjukdomen först visa sig som ticks, det kan handla om:

* En elev som sitter och duttar med pennan i boken, tills den blir alldeles prickig och förstörd.

* En elev som tvångsmässigt måste gå på listen vid kapprummets entré, trots att andra elever ska gå in eller ut.

* En elev som alltid tar tröjtyget och/eller ett papper mellan sig själv och dörrhandtag.

* En elev som har lätt för sig i skolan, men som plötsligt börjar tvivla, ifrågasätta om de gjort rätt eller fel.

– De kan räkna mycket. Och om man tappar räkningen börjar man om. Man gör det för att det känns rätt. Det kan ta lång tid, säger Therese Netzell.

Att bli tillsagd för en dålig ovana gör det bara värre och funktionsnedsättningen kan förvärras.

– Fråga i stället eleven: hur kan vi hjälpas åt för att det ska bli bättre, tipsar Therese Netzell.

Bengt och Therese vill att skolorna i Uppsala län ska bli bättre på att se tvångshandlingar, att ta kontakt med föräldrar och elevhälsan när barnen verkar må dåligt. Och i de fall som det behövs kontakta barn- och ungdomspsykiatrin. Socialstyrelsen rekommenderar numera i första hand att OCD ska behandlas med kognitiv beteendemetod.

– Det är det allra bästa, och behandlingen förfinas med åren. Får man behandling blir inte hjulspåren i hjärnan så djupa, förklarar Bengt Olsen.