När 2000-talet var nytt sökte sig Anne Sjöblom frivilligt till utredningarna av de grova brotten. De var de mest intressanta, med mest hemliga tvångsmedel tillgängliga som utredningsverktyg, tyckte hon. Dessutom ville hon ge offren för de grova brotten upprättelse med fällande domar.

Sedan dess har det kriminella Uppsala och Sverige ändrats.

– Skjutningarna är många fler i dag. Visst sköts det även förr, jag utredde exempelvis mordet i Gränby 2004, men i dag händer det så mycket oftare, säger hon.

Och så ser hon en stor skillnad till: skjutningar sker öppet, med stora risker för allmänheten. Hon har varit åklagare i flera fall där oskyldiga drabbats, som mordförsöket på en pizzeria i Flogsta 2018 där en utbytesstudent som råkade vara på restaurangen skadades svårt under sin första dag i Sverige.

– Det var så, så nära att han strök med. Att sådant sker är faktiskt helt galet. Det är ren tur att inte någon oskyldig dött.

För skotten på pizzerian lyckades Anne Sjöblom få en person dömd till fängelse i nio år. I ett annat fall, skjutningen i Svartbäcken i höstas där ett äldre par fick ett skott genom sitt fönster, avtjänar en 20-årig man ett tvåårigt fängelsestraff.

Men fällande domar hör inte till vanligheterna. Ska de bli det krävs nya verktyg för åklagare och polis, menar Anne Sjöblom. I dag är det för svårt att utreda de grova brotten, menar hon och efterlyser fler övervakningskameror, möjlighet till anonyma vittnen, och inte minst ett system där uppgifter i polisförhör ses som giltiga i rättegången. I dag är det vad som sägs i domstolen som rätten framförallt tar ställning till, och i för stor utsträckning bortser rätten från polisförhören. Och det gör det för enkelt för en tilltalad att få gehör för en efterhandskonstruktion, menar hon.

– Vi kan jobba i månader med en utredning. Sedan presenteras bevisläget för den anklagade som då kan anpassa sin berättelse efter det.

Anne Sjöblom blir drastisk i beskrivningen av vad det egentligen innebär.

– Vi skulle kunna kasta förundersökningen i papperskorgen.

Hon märker att vittnen inför och under en rättegång påverkas av den anklagades krets och säger att hon själv sett hur hennes vittnen kramas om av de åtalades sällskap.

– Om den påverkan får inte rätten veta något. Senast i dag hade jag ett ärende där det förekom påverkan. Och det gällde en struntsak, hur ska de då inte vara när det är allvarligare brott med längre straff?

System där uppgifter i polisförhör är giltiga finns redan i andra länder, påpekar Anne Sjöblom. En vinst med det vore också att misstänkta tidigare kunde släppas ur de fulla häktena, menar hon.

– Nu hålls de inlåsta för att minimera påverkan före rättegång.

Vittnen som vågar berätta kan fälla avgörandet i rätten. Ett exempel på det är domen efter skotten i Svartbäcken i höstas. Där fanns ett oberoende vittne som vågade berätta om sina många iakttagelser. Vittnet har för det fått medborgarmedaljen i guld av rikspolischefen.

– Vittnet gjorde en enorm insats. Sådant framkommer för sällan, säger Anne Sjöblom.

LÄS MER: Hela serien "Det kriminella Uppsala"

Med förlorad tilltro till samhällets kapacitet får man jobba hårt med det egna drivet för att orka jobba vidare, säger hon. På senare tid kan dock något ha hänt, hon tycker sig höra fler i debatten som efterlyser de förändringar som kan göra att samhället återtar kontrollen. Men fram till nu har fokus flyttats bort från dem hon tycker borde stå i centrum: brottsoffren.

– Jag känner en besvikelse över det. Det var ju för deras skull jag sökte det här jobbet.

LÄS MER: Här sköts Adam i munnen och benen

LÄS MER: Det fick Amir att lämna kriminaliteten